DALARNA - Spilopipa
Flera olika spilopipor har hittats runt om i Dalarna. Det som är karakterisktiskt för Dalarnas spilopipor är att de är koniskt borrade, innuti är de alltså bredare högt upp på flöjten och smalare längst ner på flöjten. Precis som barock-blockflöjterna är. Detta ser man ingen annan stans i Sverige. Hur det kommer sig? Det vet vi inte.
Den mest kända Dala-pipan är Evertsbergspipan. Den är koniskt borrad, lite knubbig i fromen och har åtta fingerhål på ovansidan. Dessa har i tre generationer bygts i Eversberg hos farfar, sonen och barnbarnet Lars-Erik Andersson (tillverkade pipan till 2011). (Jag hittar namnet
Hans Anders Eriksson, är det en i de här generationerna?)
Lars-Erik lämnde sedan över tillverkningen till Leif Eriksson (Insjön) som sedan lämnade över till Stefan Ekedahl (Rättvik).
Självaste Anders Zorn ägde flera spelpipor och spelade även själv. En annan spelman är Sväs Anders Ersson. Han spelade på pipor bygda av Elin Olof Matsson "Död Olof".
Spilopipan spred sig runt siljanstrakten och i Leksand finns en variant, Leksandspipa, som innuti liknar Evertsbergspipan men på utsidan är mer smyckad.
Malungspipan är en mindre pipa med bara 6 fingerhål. Tyvärr vet man inte mycket om den.
Djurapipan har hittats både i Djura och i Dala-Floda, den hittades först i Djura och fick därför bära byns namn men ursprunget är alltså lite osäkert. Djurapipan är tunnare än de andra pipor och med 7 fingerhål.
Piporna är ofta i D. Byggs ofta i Gran eller Björk men även i Furu och Ene.
Det finns ledtrådar att Dalarna eventuellt även har en Rättvikspipa och jakten på fakta fortsätter.
KÄLLOR/LÄNKAR:
Stefans Ekendahl - hemsida
Examensarbete av Säde Tatar med Stilanalys Spilåpiparen Sväs Anders Ersson
HÄRJEDALEN - Spälapipe
Pipan från Härjedalen, Härjedalspipan, är cylindrisk borrad med, från början, sex fingerhål. Idag tillverkas och utvecklas pipan av Gunnar Stenmark. Härjedalspipan byggs i flera olika storlekar och tonarter.
Olof Jönsson eller Ol'Jansa, här börjar historien om piporna från Härjedalen. Oj'Jansa var spelman och spelade pipa. Han spelade på pipr som hans bror Jonas Jönsson bygde. Det har gjorts forskning, arbeten och flera album för hans minne. I en kultursatsning 1989 vaknade intresset för Härjedalspipan igen genom att de återskapades av . Spelmannen Emma Grut har satt ihop en visbok (2005) med Ol'Jansas musik.
Oskar Olofsson tog i och med projektet 1989 upp byggandet av pipan igen. Oskar lärde sedan upp Gunnar Stenmark som bygger och utvecklar pipan idag.
Det finns även släktingar till Härjedalspipan. Offerdalspipan (6 fingerhål) är ett exempel. En modern utveckling är Månmarkapipan som utvecklats av Gunnar och Göran Månsson. Den har ett sjunde hål.
Länkar/källor:
Härjedalspipan av Mats Berglund
- seminarium om Härjedalspipan
examensarbete av Kim Persson med stilanalys av Olof Jönsson
JÄMTLAND
Åspipan som Gunnar Stenmark själv tagit fram utifrån Härjedalspipan tillverkas i Ås i Jämtland.
Bjårskpipan som man vet kommer från Jämtland tror man också är besläktad med Härjedalspipan. Den är cylindrisk borrad med sex fingerhål. De som forskat på pipan namngav den till Bjårskpipan efter de vackra björkarna som finns vid sjön där pipan har sitt ursprung.
Länkar/källor:
artikel om Bjårskpipan av Dan Lundberg
