Fortbildningsdag i Örebro |

Jag tittar upp mot den stora entrén på Kulturkvarteret i Örebro. Lantis som en är så höll jag på att inte komma varken in med bilen eller ut ur garaget till fots när jag väl hade parkerat men nu står jag ändå här, framför den mäktiga entrén där måndagen ska spenderas på fortbildningsdag för blockflöjtspedagoger. Pulsen är rätt hög, jag är nervös, och för en gångs skull är jag ute i god tid. Så mycket först på plats att jag funderar på om jag är på rätt ställe överhuvudtaget när jag inte hittar någon annan. Men det är rätt. Tillslut kommer flera bekanta ansikten, bärandes på flöjtväskor.

Svenska Blockflöjtsföbundets Jonas Olvedal hörde av sig till mig, Blockflöjtsförbundet skulle ha en utbildningsdag och en av stor-basarna hade fått förhinder. Kunde jag tänka mig att hoppa in med Stur-bas´n och dessutom sköta lite fotografering? OM jag kunde, vilken drömfråga. Jag är så tacksam över den här möjligheten så jag kan inte tacka nog mycket med ord. Faktum är att jag ändrade om hela familjens lov-plan för att kunna vara med här, så värt det.

Pedagogerna ska under en dag få spela ensemblespel med Simon Borutzki. Simon utgår från Berlin och arbetar som musiker, dirigent, föreläsare samt så arrangerar han musik för blockflöjt. Han är dirigent för ’Berlin Blockflöten Orchesters’. Fortbildningen består av blockflöjtsorkester med pedagogiska tips och knep, spelat med Borutzkis egna arrangemang. Vi ska sätta oss till rätta i den stora salen och Simon förklarar tydligt hur han önskar att en blockflöjtsorkester tar plats. Med stämma 1 på hans vänster och stämma 2 på hans höger. Melodi-flöjterna, ofta sopranen, alten eller sopraninon i mitten. Vi är ca 30 deltagare, alt, tenor, bas, c-bas (great bass) och storbasar (sub bass eller contra bass) är uppdelade i två stämmor vardera och snart har alla hittat sin plats i den stora orkestern. Simon berättar också att han kallar grupper för ensemble då flöjten är själv på sin stämma, så snart man blir flera flöjter på samma stämma så blir det en orkester. Jag njuter, jag ser mig omkring på alla skickliga musiker/pedagoger, flera följer jag på sociala medier, är det inte det här som man drömt om hela sitt blockflöjts-liv? Aningens star-strucked av både Simon och alla kändisar i orkestern så känner jag pressen. Pressen att lyckas, att leverera, att jag övat in mig på musiken tillräckligt mycket för att hänga med. Dessutom vill jag njuta och ha roligt.

Jag skriver på min platta för glatta livet. Alla tips och knep vill jag få med mig hem. Vi börjar med uppvärmning och när vi blåst den första tonen för att intonera med varandra drar Simon en imponerad lättad suck, det låter bra från start och vi följer hans dirigering. Så påminner han sig själv högt att det är pedagoger i lokalen och inte ”elever”, jag ler lite i smyg. Tur ändå att jag är trafiklärare och kan kalla mig pedagog på ett sätt ;-).

Alla lyssnar intresserat och vi får testa olika uppvärmningsmetoder, snart börjar även vi i orkestern att ställa frågor. De som inte pratar lyssnar uppmärksamt och noga, det här är en dag som behövs, det märks. Alla har fullt fokus på varenda ord och ton i rummet. Jag observerar också alla pedagogers glädje i att få spela och låta sig ledas av en dirigent. För oavsett hur mycket vi lärare älskar våra arbeten och brinner för att utbilda så är det himla fint att ibland också få bli utbildad.

Mellansnacket på en branschdag är också otroligt viktigt. På alla raster samlas deltagarna i små grupper och passar på att utbyta erfarenheter. Några har inte setts på flera år, andra diskuterar direkt vad som kan anammas hemma i sina egna grupper. Surr, skratt och glädje lyfter taket. Precis som en fortbildnings- och branschdag ska vara. Jag vill inte ha lunchpaus, jag vill bara spela mer.

Eftermiddagen fortsätter i samma underbara atmosfär. Det låter bra, det låter mycket och det låter fantastiskt härligt. Vi var flera stycken på plats som redan där och då önskade att det här blev en fortsättning, kanske varje måndag varje lov? Sveriges Blockflöjtsorkester, vilken grej det hade varit. Pedagoger och Musiker kan vara med och vi amatörer får en plats på rekommendation eller audition. Medvetet sår jag ett frö här, ett dröm-frö, det krävs ”bara” att någon vill leda och styra. Sverige behöver mer blockflöjt, det tycker vi såklart.

Hur gick det då?

Jag tycker det gick himla bra! Jag fick en hel del kort och jag kände att jag hängde med i både snacket (på engelska) och spelet. Jag blev på riktigt stolt över mig själv och klappade mig själv på axeln efteråt. Jag svävade på små moln i bilen på vägen, bilen som jag tillslut lyckades få ut ur garaget och två dagar senare lyckades jag även betala parkeringen som var ”automatisk”. (vilka storstadsfasoner att krångla till en parkeringsavgift för en trafiklärare, *skratt*).

Tack Blockflöjtsförbundet för att jag fick vara en del av den här drömmiga dagen. <3

Här kan ni se en youtubefilm från dagen.

Svenska Blockflöjtsförbundet

Simon Borutzki (Hemsidan är källa för faktat om Simon).

Text: Alexandra Larsson

Andra inlägg